Ett i-landsbarns klagan

Idag väktes åter irritationen över min fars små påhitt. Denna gång, liksom många gånger förr, över att han, när jag ska packa ner mitt liv i en sportbag för att ge mig ut att resa, har plockat bort axelbandet från väskan! Vad i hela fridens namn bär man den då i? Man springer väl inte runt på gatorna, från bussar till tunnelbanor och från tunnelbanor till pendeltåg och kånkar på väskan i handtagen? Det är ju ungefär lika effektivt som att bära en ryggsäck i handen. Tydligen tycker min far att axelremmen är ivägen, vilket innebär att han alltså aldrig använder den, dvs kånkar runt på den i handtagen. I och för sig är väl den enda ansträningningen han behöver utföra med väskan från tåg till taxi och från taxi till hotellrum.

Men plockar man bort axelbandet lägger man det väl åtminstone på hyllan tills man sätter fast det igen? Nej, inte min far. Istället slänger han bort axelbandet! Säkerligen inte medvetet, snarare; "Vad fan är det här? Det hör säkert till nåt som inte finns kvar längre" (eftersom han inte sätter tillbaka bandet när han är klar med väskan). För att lösa det hela har jag fått opererat och besudlat en annan bag och tagit dess axelband till väskan som numera saknar en beståndsdel. Så ser ni någon imorgon som springer förbi med en svart/beige väska med blått axelband, tänk på mig och mitt i-landsproblem.


(...och ja, jag vet.. jag älskar bisatser).

Kommentarer
Postat av: Emma

Ååå, min pappa har gjort samma sak, de är något med pappor och sportbagar som inte fungerar ihop! Kanske är de generationen?!

2007-08-02 @ 19:37:20
URL: http://emmamerisaari.blogg.se
Postat av: J

haha...helt underbart roligt! =)
bisatser for the win ;)

2007-08-11 @ 12:05:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0