Idag har jag städat hela mina ägor från golv till tak. Jag har dammsugit, dammtorkat, rensat och kastat. Det enda jag inte gjort är torkat golven, men väl alla dörrar. Anledningen var att jag ska sätta upp julpyntet  och vill inte göra det på dammiga hyllor och fönsterkarmar.

Så bra, så pricksäkert, så självförvållat. Som alltid.
detvaintejagdetvasossarna.blogg.se/sverigedemokrater

En till vanlig sak på jobbet:

Jag: Vill du att jag smsar numret och sedan kopplar fram dig?
Kund: Nej, du kan smsa numret och sedan koppla fram mig.

Någon gång skulle jag vilja prova att säga Vill du att jag kastar numret i sjön och skickar dig till månen?

Polisen har ett nummer som är 11414. Det må se lätt ut, men det är uppenbarligen helt ofantligt, oförståeligt, otroligt svårt att uppfatta. Och så här är det alltid:

Kund: Jag ringde och fick nummer till Polisen 114114, men det funkar inte
Jag: Nej det ska vara 11414
Kund: Ja, 114114
Jag: Nej 11414, ett ett fyra ett fyra
Kund: Ett ett fyra ett ett fyra
Jag: Nej, ett ett fyra ETT.... fyra
Kund: Ja, 114114
Jag: Nej, ett ett fyra ett.... fyra. Det är bara en etta på slutet.
Kund: Jahaaa 11414.
Jag: Ja.

Jag överdriver inte om jag säger att 98% av gångerna hör de fel. Jag kan förstå att det är förvirrande första gången, men nog hör man väl att det jag säger och det du säger inte är samma sak? Hur kom Polisen för övrigt fram till att, Ja det här numret blir bra?

Jag fick just en himla konstig förfrågan. Eller det var snarare namnet på företaget som var himla konstigt, för gubben som frågade sade fel namn på dem (som de "alltid" gör). Blå Kusten Kontrollslakteri. Kontrollslakteri? Vad i hela friden är det? Och vad är då andra slakterier som inte heter kontroll? I min hjärna är det ett stort rum dit man vallar kor, sedan körs en stor mixer runt i hela bygget och produktionen går av bara farten. Kontroll låter noggrannare, långsammare, varsammare, "finare" om det nu kan vara en benämning på ett slakteri. Känner inte någon någon som jobbar på ett slakteri? Jag behöver veta.

Jag har aaaaaaldrig kunnat snyta mig inför folk. Aldrig inför någon och det kommer jag nog aldrig kunna göra. Jag har svårt att snyta mig när jag är själv. Vissa verkar tycka att det är lika självklart att snyta sig när som helst som att hosta lite eller råka nysa. För mig är det snarare som att släppa väder riktigt högt och inte tycka det är något konstigt med det, så konstigt är det. Jag tycker som största pubertetstonåring att det är så ofantligt pinsamt att jag t.o.m. skäms åt andra när de snyter sig.

Nyss snöt sig en kvinna här på jobbet så där, ni vet, som en trumpet och jag hade kund i örat som snällt och tyst satt och väntade på att jag skulle hitta det den sökte. Övertygad om att han måste höra trumpetandet var jag tvungen att hitta på något fånigt att fråga om det han sökte bara för att överrösta snytljuden som var så pinsamma.

Är detta någon förekommande åkomma jag har, finns det fler som tycker det är pinsamt eller är jag ett pucko?

Jag kom på en himla rolig sak, så här apropå hallontårta. Titta vad som vann Junior Eurovision Song Contest härom dagen:

Jag sitter och försöker läsa bloggar men bristen på sömn sätter lite käppar i hjulet. Långa textstycken börjar så smått rycka lite på sig, bokstäverna hoppar loss från raderna och till slut dansar de allihopa hula-hula hullerombuller. Det påminner mig om en barnfilm jag såg för ett tag sedan, Speed Racer, som såg ut så här från början till slut, ofta i ett ännu högre tempo än i klippet:

Det gör mig lika rädd för sömnbrist som för dagens barn. Låt dem aldrig se den här filmen och äta socker samtidigt, det kan aldrig gå bra. Jag var själv helt slut efter filmen av alla färger, allt blinkade och blixtrande, snabba bilar hit, snabba bilar dit. Animerat och verkligt, bildklipp, bildklipp, bildklipp. Ibland ploppar scener ur den upp framför mina ögon mitt på dagen och jag blir alldeles förvirrad. Akta er föräldrar.
Nu ska jag försöka fortsätta läsa.

Klockan är nu 05.43 när jag börjar skriva det här. Alarmet stod på 04.50 imorse. Jag hann precis komma på innan jag somnade igår, att jag råkat ställa det på 05.50, något som är det mest logiska som finns när man är trött. Det händer ganska ofta, men till sist kommer jag (nästan) alltid på misstaget. Till saken hör att sista gången jag tittade på klockan igår innan jag somnade var den 01.02. Det betyder inte allt för mycket sömn.

Jag var först här på jobbet imorse, t.o.m. före städ (som Nathalie och jag har kommit fram till att kvinnan som städar här heter). Det betyder som vanligt två bra saker. 1. Jag får välja vilken plats jag vill i hela bygget. 2. Jag får välja vilka lampor som ska vara tända. (Tills det kommer någon stropp som tycker att så här går det ju inte att arbeta! För jag tycker det är mysigt utan lysrör och strålkastare på morgonen.) Det är tyst som vanligt, utom de där spökljuden som alltid hörs när man är själv. Men snart börjar det nog droppa in folk.

---

P.S: Jag har 244 vänner på Facebook. INGEN är online mer än jag. Sov ni bara, så räddar jag världen under tiden. D.S.

Jag sitter på jobbet och jag är trött, så trött. Trots att jag började klockan 11.45 och fick sovmorgon imorse. Jag har plötsligt också blivit helt täppt i näsan och det rinner ur ena näsborren, så här försöker jag frenetiskt mellan samtalen att snyta mig men det kittlas och kliar i min allergikänslig-för-allt-näsa så jag får snart spunk!

Jag var på vårdcentralen i höstas för att kolla upp vad det var jag kan tänkas vara allergisk mot, eftersom jag nyser, blir täppt, det kliar och kittlar var jag än är. Ute som inne, hemma, på jobbet, hos vänner. En amatörmässig bedömning vore att jag är allergisk mot allt, eller mot mig själv, men det skulle kännas bättre om en läkare kunde göra en bedömning. Om det så skulle vara densamma.

Läkaren ville dock inte göra några prover, för de var visst otillförlitliga och bara något man gör på barn för att kunna ge ett resultat. Det bästa var om jag själv var uppmärksam och utsatte mig för olika möjliga allergikällor för att räkna ut vad som kunde vara orsaken. Knäppt tyckte jag, men det lät samtidigt rätt logiskt.

Nåväl, nu har jag skrivit på det här i en timme och somnar snart så jag orkar inte med någon slutknorr. Godnatt.

Gillar man Musse Pigg så gör man.
http://www.svenskfast.se/Pages/ObjectViewPictures.aspx?objectid=3I1ADCON7N75CN9R

Ja den är plankad rakt av. Från Knivlisa. Men det är ju en fruktansvärt rolig artikel. Dels rubriken och dels den lilla bilden som illustrerar hur älgen ramlar och slår sig. Fantastisk journalistik.

från expressen.se
Varför gör tidningar alltid så här nu för tiden. Rubrik, underrubrik och ingress säger precis samma saker. Hade det varit en skriven artikel skulle säkerligen bildtexten och även ingressen där också vara identiska. Värdelöst och irriterande för oss som inte har viktigare saker att irritera oss på. Det här var från Expressen, ST är väldigt duktiga på samma sak.

Det blev en lasagne från Familjen Dafgårds. När det inte fanns mozarellabiffar stod jag och valde ett tag mellan fullkornslasagne, kantarellasagne eller orginallasagne, innan jag i sann pappaanda beslutade mig för att den gamla hederliga vanliga lasagnen såklart är den bästa, och haffade den.

I butiken fanns, som sig bör mitt på dagen på vardagar, också ett antal andra orginal. I form av personer. Någon som älgade runt förvirrat, någon som nervöst trampade i kassan och någon som bara stod och glodde. För er som inte vet vad ett orginal är så är Filip och Fredriks alla program på Kanal 5 fulla av dem.

Här t.ex:
http://www.youtube.com/watch?v=f7KB_LA-ess

Kund: Till skattemyndigheten i Bjuv.
Jag: Skatteverket har inga direktnummer till kontoren utan man får ringa till skatteupplysningen på 0771-567567.
Kund: Det har jag ringt och det numret har upphört.

Ett litet råd. Om du ringer ett central telefonnummer, gällande för hela riket till en myndighet eller ett väldigt stort företag och får beskedet Numret har upphört i luren, utgå då i första hand ifrån att du har slagit fel nummer, inte att företaget/myndigheten tagit bort sitt nummer utan hänvisning. Lyssnar du lite längre på svarsmeddelandet brukar det efterföljas av ...var god kontrollera numret.

Jag har igen matlåda med mig till jobbet idag. Det fanns ingen i varken kylen eller frysen. Ingen hemgjord och ingen fabricerad. Det betyder att jag antingen måste:
1. Gå till Coop på rasten (15min), köpa mig en matlåda och gå tillbaka. Eller
2. Överleva på frukt och hårdbröd hela dagen fram till 15.00.
Just nu lider jag kval av beslutsångest då det är minusgrader ute och det är precis så långt till Coop att jag inte kommer hinna på rasten utan bli lite sen och tappa dels en rast och dels lite arbetstid. Tänk Puh, tänk! Nu är det bara 15min kvar tills jag måste ha bestämt mig!

Jag rabblar ett antal hundra siffror om dagen i mitt jobb. Ändå har jag väldigt svårt att klämma ut vissa siffror mellan läpparna. Siffrorna 4 och 5 byter alltid plats på vägen ut från hjärnan så jag måste säga ...4 nej förlåt 5. Man tycker att jag borde kunna rabbla telefonnummer och siffror i sömnen utan minsta fel och det kan jag i de flesta fall, men ibland stockar de ihop sig som en bäverdamm och det tar tvärstopp. Som nyss t.ex. när jag hade hittat det efterfrågade numret och precis skulle börja läsa det så blev det helt blankt i hjärnan och jag var tvungen att göra en konstpaus, titta på siffrorna och sedan lite i taket innan poletten trillade ner och jag kom ihåg vad de hette. Kanske var det dock för att jag samtidigt halvlåg på golvet i ett försök att plocka upp en lapp kastad från en arbetskamrat. Jag lyckades i alla fall både plocka upp lappen och klämma ur mig numret den här gången också.

När jag dricker för mycket kaffe (vilket nu var en kopp eftersom den andra halvan av min kaffetjock var choklad) blir jag orolig i magen. Inte så att jag behöver springa till vattenklosetten stup i kvarten (!), utan mer att jag blir nervös för att något är fel. Jag börjar fundera om jag gjort något jag inte borde, glömt något jag tvunget skulle komma ihåg, om det hänt någon något, om någon håller på att överge mig, om världen håller på att gå under och bara jag känner av det, ja ni förstår hur det lindar in sig som om jag skulle vara synsk eller en domedagsprofet. Till slut lyckas jag övertala mig själv att det bara är kaffet, men lyckas ändå aldrig riktigt släppa någon av scenarierna.

Nåväl.. snart slutar jag. Då ska jag hem och doppa pepparkakor i mjölk. Inte kaffe.

I natt hade jag väldigt svårt att sova igen. Funderade på om Apotekets Sömnhjälpen gick att planka från Internet någonstans. Jag vaknade stup i kvarten (som måste vara svenskans konstigaste uttryck) av olika anledningar, mest för att jag hade en finne på axeln som gjorde ont, precis där jag vill lägga ner mig på sidan. Jag vaknade också en gång av en dröm att jag och Nathalie lagade mat i hennes kök då det plötsligt dök upp en obehaglig person bakom min axel. Så obehaglig att jag vaknade mitt i skräcken då jag drog efter andan och kollade mig om axeln. Det var ingen där.

Nu sitter jag på jobbet med en dubbel Cafechoc som det så flashigt heter ([Kaffechock], [Kaffetjock]). Hälften kaffe, hälften choklad. Muggen har jag spillt ur tre gånger så den är brun på utsidan istället för vit, som mina tänder säkert snart blir. Men lite uppiggande är det.. och småvardagslyxigt. Idag är det måndag i min hjärna. Igen. Det var det igår och förra fredagen också. I måndags var det fredag. Snart kanske jag klär mig i klänning och kallar mig Babsan också.

Kund: Till Nynäshamns kommun
Jag: Till kommunväxeln?
Kund: Va?
Jag: Kommunväxeln?
Kund: Vaa?
Jag: k o m m u n v ä x e l n ?
Kund: Måndagkväll?
Jag: Ja måndagkväll var precis vad jag sade. Det passar väl jättebra in i sammanhanget? Du måste verkligen ha lyssnat noga och tänkt efter vad som skulle kunna vara relevant att fråga efter.

Nej, så sade jag inte. Men jag hade kunnat. Och jag var ganska nära.

Jag fick just ett himla roligt mail av en arbetskamrat. Säkert något fånigt som alla redan fått, läst och hört. Men någon roar det alltid.

SCREWDRIVER
17 cl Vodka
1 st Apelsinklyfta
Häll vodkan i halsen och titta på apelsinklyftan

TEQUILA SUNRISE
1 liter Tequila
Drick tequilan. Slut ögonen. Vakna i  sol/trapp-uppgången.

KAFFEKASK A LA NORRLAND
1 st sockerbit
Kaffe
Hembränt
Släpp ner sockerbiten i den tomma kaffemuggen.
Häll i kaffe så du inte ser sockerbiten.
Fyll på med hembränt tills du kan se sockerbiten  igen.
Slappna av och njut.

FINSK SOMMARSOPPA
Man tager en djup tallrik som måste vara blommig, fyller den med
hembränt o äter med sked.

Det här var ju nästan värre än BWO. Hoppas Måns fångar upp barnrösterna. Om det inte är något barnförbjudet han kommer med. Det var väl ungefär hur han beskrev sin nya stil inför 10års-jubileumet.

Jag sitter och läser på Tjuvlyssnat och har skitroligt. Mest åt fjortisar och irriterade pappor. Lite åt pensionärer också. Helt hysteriskt roligt. Jag har helt glömt bort den här sidan på ett år.

http://www.tjuvlyssnat.se/sodra-sverige/hur-man-overlistar-systemet
http://www.tjuvlyssnat.se/norra-sverige/dagens-outfits-im-with-stupid-t-shirts
http://www.tjuvlyssnat.se/stockholm/dagisfia-med-knuff
http://www.tjuvlyssnat.se/barn/svts-halloween-special-dubbelavsnitt-av-dansbandskampen

Nathalie lade till:
http://www.tjuvlyssnat.se/kollektivtrafik/en-nicokick-ifran-kicken

Det skrivs förj*vla mycket skit i tidningarna nu för tiden. Särskilt Aftonbladet och till viss del Expressen, det är väl ingen hemlighet. Men när man citerar Mongo-Katrin Zytomiaerwedasdxascshdkjh; "Det pirrade lite i muffen", då är väl ändå journalistiken död?

Ja jag sitter alltså här på jobbet, klockan är 06.04 och det är kö. Väldigt lockande en söndagsmorgon.

Att sitta ensam här i lokalerna är lite småläskigt. Det är inte bara jag som hör ljud, vi är flera som är överrens om att det hörs steg på övervåningen och någon som skriver på ett tangentbord i den stora salen. Som tur är sitter jag aldrig där men här i rummet där jag sitter har jag nära till fikarummet varifrån det hörs röster emellanåt, fastän jag kan se att ingen är där. Jag sitter och spanar ut genom fönstren mot korridoren och hoppas på att någon arbetskamrat snart kommer (och inget annat).

Tänk så obehaglig en gammal ombyggd industrilokal kan vara.

Igår såg jag en film som var äcklig, så äcklig att jag lovade mig själv att aldrig se en thriller igen. The Strangers hette den. En pina från början till slut där man hela tiden väntade på att något skulle hända, vilket det gjorde lite då och då. Att hela filmen inleds med orden "What you are about to see is inspired by true events. What happened that day in 2005 is still not entirely known." gjorde inte saken mindre skrämmande.

Äckelfaktor 10/10.
http://www.imdb.com/title/tt0482606/

Jag gjorde just Apotekets test för sömnproblem och fick veta att jag verkar lida av insomni. "Hårt", sade Nathalie. Jag bör observera att det inte är någon diagnos utan en bedömning av de svar jag givit i undersökningen. Tydligen är jag väl lämpad för att prova Apotekets nya sömnhjälp där man går igenom ett program över internet baserat på KBT för att kunna sova bättre. 395kr kostar det, men jag får pengarna tillbaka om jag inte upplever att jag sover bättre efteråt.

Det blev visst en väldig grej av det. Kanske är det bäst att inte prova ifall man får reda på att man lider av något ännu värre, men här är länken om ni vill prova (Nathalie var dock helt frisk så det finns visst hopp):

http://www.somnhjalpen.info/apoteket/intro.aspx

Imorse när klockan ringde var jag övertygad om att något var helt fel. Vad är det som låter? tänkte jag när alarmet ringde, är det larmet? nej det låter inte så där, fast det gör det ju, det måste vara någon annans. När jag sedan tittat på mobilen och insett att det var mitt, var jag övertygad om att det var ett skämt. Att en osynlig publik satt någonstans och skrattade åt min yrvakna förvirring och lurade mig att jag skulle upp och jobba.

När jag insett att jag verkligen skulle jobba och klev upp fick jag en annan känsla av att något var fel, att jag vaknade upp och alla människor i världen var borta. Men så tänkte jag att även om alla människor var borta så skulle jag ändå vara tvungen att sitta på jobbet och svara i telefon så det är lika bra att jag gör mig klar och åker.

Mötte en bil och en Teliachartrad buss på väg till jobbet. Det var allt, klockan 08 på lördagmorgon.
Och jo, jag tog mig till jobbet igår. Pappa kunde skjutsa mig på sin lunch.

Jaha, här sitter jag strandad på mitt berg med alla bussar inställda, utan möjlighet att ta mig till jobbet. Apostlahästarna funkar ju trots halkan, men de tar nog minst en timme extra på sig när halva vägen är i utförsbacke. Jag vill ju inte riskera lårbenshalsen så gammal som man börjar känna sig.

expressen.se/räddakvarmagnus
Nej tack svt, använd mina pengar till annat än chartrade privatflygplan åt Magnus Carlsson.

Jag har en liten arbetsrelaterad uppmaning. Eller det låter kanske lite elakt, det är snarare en förfrågan, eller t.o.m. en allra vänligaste önskan;

Ni göteborgare som vet att ni söker någon/något i Askim, Mölnlycke, Mölndal, Västra Frölunda, Partille osv. säg inte "Göteborg" när ni ska berätta var. Göteborg må vara ett sammanfattningsnamn för hela storstan i folkmun, men alla olika delar är egna postorter. Bor någon i Mölndal, heter adressen inte Göteborg.

Detsamma gäller för Storstockholm, men där är de allra flesta mycket bättre på att dela upp orterna. Där är det tom. populärt att berätta vilket mindre område det gäller. Södermalm, Sickla, Alvik osv.

Ju mer info, desto bättre = lättare = snabbare.

En uppmaning som bilist till fotgängare: ANVÄND REFLEX!

Ni tror att ni fortfarande syns i trafiken trots det bäcksvarta mörkret som kommer redan vid klockan 15. Ni är smått omöjliga att se innan ni är precis framför billyktorna, särskilt i stadstrafik då man bländas från alla håll i mörkret. Det är inte smart att gå längs vägen utan reflex, det är inte smart att korsa en gata utan reflex, inte ens på ett övergångsställ. Är du helt klädd i svart går du bara att urskilja på avstånd genom dina ben som täcker de vita ränderna på övergångsstället. Det är särskilt inte smart att hoppa rakt ut i vägen och tro att man kan springa över lite snabbt.

Duktiga hundägare sätter blinkande halsband på sina små käresta, men ni är själva lika svåra att se som en hund utan halsband, oavsett hur stora ni är.

Nu fick jag en påminnelse igen om mitt norrländska ursprung.

Jag: Då är adressen Mellbyvägen
Kund: Alltså M-Ä-L-L-B-Y eller?
Jag: Nej, med E som i Erik
Kund: Jaha, Mellbyvägen...
Jag: Jaa...

Jag hör verkligen ingen skillnad på mina e och söderbors e. Såvida de inte kommer från Lindesberg, för ingenstans i Sverige säger man e så fult som i Lindesberg. Lindesbeerg. Prova prata med någon därifrån får ni höra, det är värre än stockholmares iii. Nästan.

Idag lämnade jag hemmet 05.20, kolsvart som natten var det ute. Man skulle kanske kunna säga att det fortfarande var natt, allt före 06.00 är för mig okristligt tidigt. Sov var något jag gjorde dåligt i natt, tänka på allt skit mellan himmel och jord var något jag gjorde bättre.

Mina ögonbryn är bra parametrar att på morgonen fastställa hur jag har sovit. Ju ruffsigare ögonbryn desto sämre sömn = mer vända och vrida, gnossa och byta kudde. Städade ögonbryn = lugn sömn. Idag såg de ut som två krulliga terrier ovanför ögonen.

Som vanligt känns det som den bästa idén i världen vore att lägga sig igen när jag kommer hem, men så snart jag går ut genom de här dörrarna kommer jag vilja ta till vara på den lediga tiden och göra något annat. Typiskt, så typiskt.

Jag har äntligen hittat ett par vinterskor jag skulle vilja ha. Jag hittade dem egentligen för några veckor sedan när jag och Lotta var runt och provade skor, men i helgen kom jag fram till att jag vill ha dem. Dock är de lite för dyra för att jag ska tycka de är värda priset. 400kr kostar de.

Nej jag är inte snålast i världen. De finns på Skopunkten, ni vet stället där man kan få skor för 99kr. Just därför känns det som lite i överkant för kvalitén jag förväntar mig (eller inte förväntar mig). Det fina med Skopunkten är att köper man tre par skor får man det billigaste paret på köpet. Så nu letar jag efter någon fler som vill köpa billiga skor och dela rabatten med mig. Så varsågod och frossa här! Men säg till mig innan du köper!

http://www.skopunkten.se/

Jag tycker inget om hennes jäkla hår. Jag tycker inget annat om kvinnan än att hon borde låsas in för sitt straff istället för att daltas runt med som en annan att tycka synd om. Iväg med dig!

Eftersom jag inte orkar skriva det själv:
God bless America

expressen.se/george-har-ett-riktigt-supernamn
Det här var ju faktiskt lika roligt som George verkar tycka det är. Särskilt hur artikeln är skriven.

Är det inte himla typiskt att man kan ta sig till Oslo med tåg för bara 131kr, men hem ska det minsann kosta 968kr. Spelar det någon roll vilket land man avreser ifrån eller är det bara oturens lyckträff?