Imorse tänkte jag att nu får det väl ändå vara nog. Det var mörkt när jag klev upp och fortfarande ingen sol uppe när jag gick hemifrån. Snön från igår låg kvar i gräset och det blåste iskallt. Jag tog på mig vantar och skyndade mig till busshållplatsen där jag stod och frös innan bussen kom med sin varma omsvepelse.
Kallt som en hundskit i snödrivan var det när jag gick från bussen till jobbet också, men så plötsligt slutade den evigt ihållande norgevinden blåsa och hjälp så mycket varmare det blev. Kläderna höll t.o.m. värmen! Men det är väl inte länge till.

Kanske man skulle fly sin kos till värmen. Stalka den som flyttfåglarna.