Min genväg
Jag trodde att min genväg till jobbet var lite hemlig och inte använd av andra. Pappa visade mig stigen från Selångersån till Nacksta industriområde när jag skulle börja på jobbet för att slippa runda ett smärre bostadsområde för att komma från bussen och därigenom spara in ett antal minuter. Anledningen till att han visste om vägen är att han och hans vänner som barn, lekte i området och kunde varenda stig i skogarna utantill.
Därför har jag varje gång jag genat känt mig lite smått olaglig och noga granskat min omgivning innan jag svängt upp på den osynliga stigen genom den lilla skogsremsan, skyndat mig över järnvägsspåren och smidigt som en katt slinkit igenom hålet i stängslet på andra sidan till nacksta postcentrals bakgård.
Detta hål i stängslet har hela sommaren varit förväxt av några buskar, vars grenar jag fört undan för att komma igenom passagen. Imorse var grenarna kapade och hålet gapade som en port genom stängslet för alla som ville passera. Någon har alltså ledsnat på att få sig en dusch av de regnvåta grenarna, eller få sina kläder pudrade av pollen från bladen och blommorna och bestämt sig för att avverka halva lönndörren.
Kanske är det brevbärarnas hemliga genväg som jag nyttjat hela sommaren. Kanske trötta studenters hemväg från gymnasie/universitet efter en skoldag. Vilket får jag nog aldrig veta.. jag har aldrig mött någon på min genväg.