Svenska språket saknar ju ett please eller bitte men det har utlänningar (invandrare tycker vissa uppenbarligen är stötande) löst med varsågod. På jobbet brukar jag säga tack innan jag avslutar samtalet, oftast upprepar kunden det och tackar tillbaka, men när kunden är en.. icke svensk, svarar de varsågod;
Jag: Då kopplar jag dig, tack så mycket
Kund: Varsågod
Lite bakvänt, men samtidigt inte språkligt fel tänkt.

Idag åkte jag buss med alla nervösa skolungdomar och satt på inre platsen med en utländsk kvinna bredvid. När jag ska kliva av och hon reser sig ut i gången säger jag tack och hon svarar lite försynt varsågod. Det är ju inte ett fel på något sätt, varsågod är ju svar på tack, men det får mig att reagera just för att svenskar istället svarar tack tillbaka eller bara är tysta. Lite underfundigt nästan. Logiskt tänkande gällande svenska språket kontra någon slags allmänt vedertaget formation av en koversationsbyggnad saknandes en motsvarighet för please eller bitte.