Belgrad 2008
Nu är det redan juni, kanske dags att jag slänger in ett nytt inlägg.
Resan till Belgrad var verkligen toppen. Den började med några smärre missöden med väskor som inte anlände vare sig med oss eller i tid med eftersändningen. En annan miss av mig var att ta på mig flip-flops för första gången sedan förra sommaren när vi beslöt oss för att vandra in till stan för att hitta närmaste och snabbaste vägen. Vi blev alla ganska snabbt övertygade om att vi skulle komma att åka taxi varje dag istället för att till fots vandra i 45 minuter in till centrum och 45 minuter tillbaka till residensområdet där vi bodde. Efter den missen gick jag sedan med fötterna ihopplåstrade med compeed hela veckan.
Lägenheten där vi bodde var väldigt fin men saknade riktig matsalsmöbel, så vid varje måltid fick vi sitta ute på den vita terassen i lä och söderläge med flera grader över 30 nästan varje dag. Knappt uthärdligt efter diverse drycker, resorb och troligen för lite av all övrigt näringsintag.
Vi var sammanlagt på sex evenemang i Beogradska Arena, sändningar och repetitioner inräknade. Samtliga väldigt trevliga på parketten med jättebra platser fixade av klubben, några av kvällarna serverades öl och vin men efter en incident med en näckande man i arenan plockades dryckerna bort för att undvika fler missöden.
De allra flesta repen var väldigt väl genomförda utan några missar eller fadäser, likaså gällde Charlotte. Vad gäller hennes placering var förvåningen, kanske inte lika stor som i Sverige eftersom alla på plats vet att det kan sluta hur som helst, men ändå väldigt stor eftersom hon verkade vara den största favoriten bland alla fans på plats. Inte bara många svenskar gick runt med en vajande svensk flagga, minst lika många serber, britter, kroater och andra frågade efter svenska flaggor, mössor och allt vad som kunde tänkas gå att få tag på.
I övrigt var Belgrad en trevlig stad. Höga byggnader i glas blandat med sönderbombade betongruiner, en högbevakad amerikansk ambassad och bilar överallt var det som satte störst prägel på minnesbilden. Som jag skrev i tidigare inlägg finns ofantligt många bilder upplagda på facebook för den intresserade, av alla människor som var med på evenemang, efterfester, båtturer, restaurangbesök och stadsvandringar. Ni vet ju vad jag heter för att hitta rätt.
Dovidjenja!
Resan till Belgrad var verkligen toppen. Den började med några smärre missöden med väskor som inte anlände vare sig med oss eller i tid med eftersändningen. En annan miss av mig var att ta på mig flip-flops för första gången sedan förra sommaren när vi beslöt oss för att vandra in till stan för att hitta närmaste och snabbaste vägen. Vi blev alla ganska snabbt övertygade om att vi skulle komma att åka taxi varje dag istället för att till fots vandra i 45 minuter in till centrum och 45 minuter tillbaka till residensområdet där vi bodde. Efter den missen gick jag sedan med fötterna ihopplåstrade med compeed hela veckan.
Lägenheten där vi bodde var väldigt fin men saknade riktig matsalsmöbel, så vid varje måltid fick vi sitta ute på den vita terassen i lä och söderläge med flera grader över 30 nästan varje dag. Knappt uthärdligt efter diverse drycker, resorb och troligen för lite av all övrigt näringsintag.
Vi var sammanlagt på sex evenemang i Beogradska Arena, sändningar och repetitioner inräknade. Samtliga väldigt trevliga på parketten med jättebra platser fixade av klubben, några av kvällarna serverades öl och vin men efter en incident med en näckande man i arenan plockades dryckerna bort för att undvika fler missöden.
De allra flesta repen var väldigt väl genomförda utan några missar eller fadäser, likaså gällde Charlotte. Vad gäller hennes placering var förvåningen, kanske inte lika stor som i Sverige eftersom alla på plats vet att det kan sluta hur som helst, men ändå väldigt stor eftersom hon verkade vara den största favoriten bland alla fans på plats. Inte bara många svenskar gick runt med en vajande svensk flagga, minst lika många serber, britter, kroater och andra frågade efter svenska flaggor, mössor och allt vad som kunde tänkas gå att få tag på.
I övrigt var Belgrad en trevlig stad. Höga byggnader i glas blandat med sönderbombade betongruiner, en högbevakad amerikansk ambassad och bilar överallt var det som satte störst prägel på minnesbilden. Som jag skrev i tidigare inlägg finns ofantligt många bilder upplagda på facebook för den intresserade, av alla människor som var med på evenemang, efterfester, båtturer, restaurangbesök och stadsvandringar. Ni vet ju vad jag heter för att hitta rätt.
Dovidjenja!
Kommentarer
Postat av: Fredrik
Vilket fint inlägg. :) Tack för en underbar vecka!
Trackback
