Ibland på jobbet så får man väldigt mycket av samma slags samtal. Man kanske får förvånansvärt mycket från samma stad, som ska ha samma typ av verksamhet eller kanske bara som är såna surpuppor (som Frida skulle sagt) att man vill köra näven genom skärmen. Att ha en direktlinje kallar vi det.

Nathalie brukar ofta ha en direktlinje för människor som inte hör något eller som ändå inte förstår ett dyft av vad man säger. En annan kvinna brukar ha en direktlinje för fulla människor, dagtid. Idag har jag en direktlinje för Halmstad. Jag får så många hallänningar att jag nästan kan lägga in 035 som standardsök.

Fast det finns ju inga direktlinjer, inte vad vi vet i alla fall. Det är bara slumpen och det jag råkar uppmärksamma för tillfället. Eller i vissa fall det som Christian brukar kalla "Lagen om alltings jävlighet".