Idag är det den 1 september. Imorse förångades mina andetag när jag gick till jobbet. Det är ganska mycket höst oavsett om man vill det eller inte. Solen värmer i alla fall, än finns det hopp.

Trots den sena säsongen sitter jag här med en kliande näsa som får mig att se ut som en snortare med problem. I år har jag varit mer allergisk än någonsin. Jag har lyckats hålla mig undan riktiga monsterattacker, men istället reagerar jag på såväl pollen som damm och katthår och jag blir tokig på de löjligt små cetrizintabletterna som finns på apoteket som inte hjälper ett dyft. Jag har aldrig hört talas om ett allergipreparat som gör någon skillnad. Om det inte är receptbelagt. Fast för att få sådan medicin måste man visst vara halvt död vid något tillfälle innan det skrivs ut. Jag ska kanske samla alla katter jag känner och gnugga dem alla i ansiktet samtidigt som jag kryper på alla fyra på en äng.

(Ser du det också framför dig?)