Det här är min femte sjukvecka som snart är slut och äntligen börjar jag bli bättre. Vecka tre fick jag Cocillana utskrivet och vecka fyra var jag till vårdcentralen som konstaterade att jag fått ett virus på viruset och inte kunde göra annat än att behandla dem var för sig. Den ena med Cocillanan och den andra som en vanlig förkylning.

I förrgår beslutade jag mig för att sluta ta ipren som jag levt på i några veckor och sova bort huvudvärken och ömheten i kroppen istället. Nu börjar jag äntligen känna mig bättre, blir pigg och vara hungrig igen.

Det har varit det konstigaste de här veckorna, jag har inte varit hungrig. Jag som älskar mat och äter så mycket att jag får tacka Herren vår skapare för min ämnesomsättning, utan vilken jag skulle vara större än gigantisk vid det här laget. I alla fall ha några tumstorlekar större på jeans.

Nästa lördag åker jag till Oslo och då ska jag banne mig vara frisk. Åtta dagar, det är inte klokt vad snabbt de sista veckorna gått! Kanske är det Cocillanan som försatt mig i ett icke-tidsuppfattande moln. Skönt är det i alla fall.