Imorse klev jag upp klockan 07.00 för att hinna spela en timmes badminton innan jag var tvungen att sitta med skolarbete fram till 17.00. När jag sedan kommer hem övertygar min rumskamrat mig om att vi ska ut och springa en runda runt Kista.

Väldigt trevligt och sunt men imorgon kommer jag nog inte ta mig ur sängen för all träningsvärk, när jag nu under en dag rört på mig ungefär lika mycket som jag brukar göra på ett år.

Nu är det svåra bara att hålla igång med nyttigheterna. Badminton har jag alltid tyckt är väldigt roligt, så förhoppningsvis blir det i alla fall lätt att göra till en regelbundenhet. Hoppas jag.