Trädgårdsexpert efterlyses
Någon har klippt gräset! Alla de fina löven är mos! Smulor!
Gör man så? klipper man gräset i slutet på september? Råder säkert olika uppfattningar om det, men låter det inte rätt logiskt att låta det växa sig långt på slutet och bli som en varm matta åt sina egna rötter under snön på vintern? Nu vet jag ju iof. sedan NO:n på högstadiet att medeltemperaturen under den isolerande snön alltid är kring 0grader.. kanske underlättar det på våren att klippa nu så gräset inte är så långt och blött när det smälter fram?
Jag gick ju aldrig på Nordvik, så jag stannar vid dessa spekulationer och låter någon annan med mer vetenskap i ryggen fortsätta.. om det nu finns någon sådan som läser min blogg.
Nu tvingades jag trycka av blockeringsknappen.
Ja det kändes sannerligen en aning suspekt att efter fredagsbion var slut, ta på sig jeansen och åka till jobbet. Mycket märkligt också att åka hit för 3½h jobb. Är inte riktigt säker på att jag behövs här.. jag hoppas inte det så det är överbemannat och lugnt hela kvällen. (Hela de 3½h.)
Jag sitter ensamt i det här rummet och det är helt nersläckt.. rätt läskigt, särskilt när man kommer att tänka på våra spöksamtal igår. Rätt vad det är så låter det från olika ställen här inne.. det är väldigt högt till tak, och det hänger stora plattor med lampor på ca 4m upp.. det lät nyss som det var nåt uppepå den som är ovanför mig.. fast det lät från andra hörnet, ungefär som om en duva satt där uppe. Fick en läskig tanke att det var Gollum som klättrar där uppe och tittar ner på mig över kanten. Tur att jag inte har någon ring på mig.. och tur att jag sitter bredvid lysknappen.
Gör man så? klipper man gräset i slutet på september? Råder säkert olika uppfattningar om det, men låter det inte rätt logiskt att låta det växa sig långt på slutet och bli som en varm matta åt sina egna rötter under snön på vintern? Nu vet jag ju iof. sedan NO:n på högstadiet att medeltemperaturen under den isolerande snön alltid är kring 0grader.. kanske underlättar det på våren att klippa nu så gräset inte är så långt och blött när det smälter fram?
Jag gick ju aldrig på Nordvik, så jag stannar vid dessa spekulationer och låter någon annan med mer vetenskap i ryggen fortsätta.. om det nu finns någon sådan som läser min blogg.
Nu tvingades jag trycka av blockeringsknappen.
Ja det kändes sannerligen en aning suspekt att efter fredagsbion var slut, ta på sig jeansen och åka till jobbet. Mycket märkligt också att åka hit för 3½h jobb. Är inte riktigt säker på att jag behövs här.. jag hoppas inte det så det är överbemannat och lugnt hela kvällen. (Hela de 3½h.)
Jag sitter ensamt i det här rummet och det är helt nersläckt.. rätt läskigt, särskilt när man kommer att tänka på våra spöksamtal igår. Rätt vad det är så låter det från olika ställen här inne.. det är väldigt högt till tak, och det hänger stora plattor med lampor på ca 4m upp.. det lät nyss som det var nåt uppepå den som är ovanför mig.. fast det lät från andra hörnet, ungefär som om en duva satt där uppe. Fick en läskig tanke att det var Gollum som klättrar där uppe och tittar ner på mig över kanten. Tur att jag inte har någon ring på mig.. och tur att jag sitter bredvid lysknappen.
Någon måtta får det väl ändå vara
Vad är det med den här stan och postmodernism!? Hur kan det överhuvudtaget fortfarande byggas något i den här fruktansvärt avskyvärda, horribelt fula stilen!?
När kommunen bestämmer att det ska byggas ett höghus mitt i inre hamnen och flera arkitektkontor lämnar in förslag, vilken röstar man fram som vinnare? Jo en stor kvadratisk, röd, blå och svart postmodernistisk klump, med några "vågade vinklar". När det sedan ska byggas nya arenor för diverse ändamål längs ån i stan, hur väljer kommunen att rita husen på skisserna? Jo som ett gäng hoptryckta klossar i rött, blått och svart på utspridda platser med "spännande fasader" och "agressiva hörn" dvs. påmålade geometriska figurer och en yttervägg som efter halva höjden börjar slutta utåt.
Jag kan för hela mitt liv verkligen inte förstå hur någon kan vilja anställa dessa arkitekter! Ni borde förpassas till 70-talet och stanna där. Ta med er Globenarenorna också men lämna själva bollen för någon annan att få fason på.
Min uppmaning till Sundsvalls kommun; Eftersom ni skulle få se er i stjärnorna efter Calatrava, RING DANSKARNA!
När kommunen bestämmer att det ska byggas ett höghus mitt i inre hamnen och flera arkitektkontor lämnar in förslag, vilken röstar man fram som vinnare? Jo en stor kvadratisk, röd, blå och svart postmodernistisk klump, med några "vågade vinklar". När det sedan ska byggas nya arenor för diverse ändamål längs ån i stan, hur väljer kommunen att rita husen på skisserna? Jo som ett gäng hoptryckta klossar i rött, blått och svart på utspridda platser med "spännande fasader" och "agressiva hörn" dvs. påmålade geometriska figurer och en yttervägg som efter halva höjden börjar slutta utåt.
Jag kan för hela mitt liv verkligen inte förstå hur någon kan vilja anställa dessa arkitekter! Ni borde förpassas till 70-talet och stanna där. Ta med er Globenarenorna också men lämna själva bollen för någon annan att få fason på.
Min uppmaning till Sundsvalls kommun; Eftersom ni skulle få se er i stjärnorna efter Calatrava, RING DANSKARNA!
HSB
Hur många HSB-anställda behövs det för att såga av en gren på ett 4m träd?
7st uppenbarligen. En som petar lite på stegen, en som pekar upp i trädet, en som ger sågen till en annan som får klättra upp för stegen och såga, och tre som tittar på. Det kanske var studiebesök från kommunen?
7st uppenbarligen. En som petar lite på stegen, en som pekar upp i trädet, en som ger sågen till en annan som får klättra upp för stegen och såga, och tre som tittar på. Det kanske var studiebesök från kommunen?
Ursäkta
Varning! Warning! !هۆشدار
Jag vill varna känsliga läsare för kommande inlägg då de tabubelagda, något känsliga orden utlänningar och invandrare förekommer återkommande i texten.
Efter sex månader på jobbet har jag en liten fundering som brukar ploppa upp sådär, nästan varje dag. När man ibland pratar med en ny kund kan det på en gång avslöjas att man pratar med en utlänning, även om personen ifråga inte alls bryter. Man hör det direkt när kunden börjar prata "Hej, ursäkta jag behöver...", "Ursäkta mig, jag skulle vilja ha...". Vad är det för språkundervisning eller svenskalärobok som lär invandrare att trycka in ordet ursäkta i varannan mening? Får de lära sig att detta svenska ord är likvärdigt med tyskans bitte, franskans s'il vous plaît eller engelskans please?
Nog för att jantelagen regerar Sverige, men missbruket av ursäkta får det att låta som de här människorna vill säga "Ursäkta att jag ringer och stör, förlåt att jag finns. Jag behöver bara lite hjälp sedan ska jag inte störa mer, jag lovar". Jag tycker någon borde se över SFI:s undervisning innan samtliga invandrare börjar degradera sig själva genom att ursäkta allt de gör. Vill någon informera skolveret nås de på 08-527 332 00.
(För övrigt tror jag inte det finns någon annan grupp människor som är så duktiga på att tacka för hjälpen som utlänningar, möjligvis pensionärer.)
Jag vill varna känsliga läsare för kommande inlägg då de tabubelagda, något känsliga orden utlänningar och invandrare förekommer återkommande i texten.
Efter sex månader på jobbet har jag en liten fundering som brukar ploppa upp sådär, nästan varje dag. När man ibland pratar med en ny kund kan det på en gång avslöjas att man pratar med en utlänning, även om personen ifråga inte alls bryter. Man hör det direkt när kunden börjar prata "Hej, ursäkta jag behöver...", "Ursäkta mig, jag skulle vilja ha...". Vad är det för språkundervisning eller svenskalärobok som lär invandrare att trycka in ordet ursäkta i varannan mening? Får de lära sig att detta svenska ord är likvärdigt med tyskans bitte, franskans s'il vous plaît eller engelskans please?
Nog för att jantelagen regerar Sverige, men missbruket av ursäkta får det att låta som de här människorna vill säga "Ursäkta att jag ringer och stör, förlåt att jag finns. Jag behöver bara lite hjälp sedan ska jag inte störa mer, jag lovar". Jag tycker någon borde se över SFI:s undervisning innan samtliga invandrare börjar degradera sig själva genom att ursäkta allt de gör. Vill någon informera skolveret nås de på 08-527 332 00.
(För övrigt tror jag inte det finns någon annan grupp människor som är så duktiga på att tacka för hjälpen som utlänningar, möjligvis pensionärer.)
Mina bokmärken
På min dator hemma har jag några blogglänkar till mina vänner sparade som bokmärken i snabblisten under sökfönstret i firefox. Den klickar jag igenom i stort sett varje gång jag sätter mig vid datorn för att se om någon skrivit något nytt spännande jag kan lära mig om deras liv. För tillfället verkar blogglivet dock vara utsatt för svår torka för av sex länkar skulle jag kunna ta bort fyra.. och det beror inte på mitt frekventa klickande utan de få uppdateringarna.
Jag klagar inte, absolut inte! Det är bara spännande att se hur bloggandet (iallafall i min bekantskapskrets) verkar gå i någorlunda jämna vågor. Keep up the work guys, ni skriver alla väldigt intressanta saker som förgyller mina dagar (inte minst på arbetstid). Du som finns bakom mitt sista bokmärke, som verkar ha vänt blad utan att fortsätta skriva vidare, ta åt dig lite extra och som du säkert märkt och som du redan nämnt; vänner har du många.
För att avsluta detta som Posh; You are all major!
Jag klagar inte, absolut inte! Det är bara spännande att se hur bloggandet (iallafall i min bekantskapskrets) verkar gå i någorlunda jämna vågor. Keep up the work guys, ni skriver alla väldigt intressanta saker som förgyller mina dagar (inte minst på arbetstid). Du som finns bakom mitt sista bokmärke, som verkar ha vänt blad utan att fortsätta skriva vidare, ta åt dig lite extra och som du säkert märkt och som du redan nämnt; vänner har du många.
För att avsluta detta som Posh; You are all major!
Älskade barn
Apoteket, Kävlinge
En ung mamma med två barn, ~3 och ~4, går runt och tittar bland hyllorna samtdigt som hon försöker ha koll på barnen som springer runt och drar ner saker. Vid kassan slänger hon fram ett graviditetstest och tar sedan ett barn i var arm. Barnen vrålar att de kan gå själv och att mamma är dum.
Mamman (tittar trött på kvinnan i kassan): Jag vet, jag hoppas också att det är negativt...
tjuvlyssnat.se
Medioker Merida
Imorse kom jag på en till sak som varit konstigt denna sommar. Jag har inte cyklat något! Inte satt min rumpa på en endaste cykelsadel det senaste året.. min trogna blå-silvriga Merida har stått kvar i förrådet ända sedan den ställdes undan för vinterförvaring ifjol höst. Nästan så jag tycker lite synd om den... kanske måste jag ta fram den och cykla nån gång innan det blir snö och is så den får visa vad den går för en gång den här säsongen med.
I förrådet står även en moped som är min. Den har jag helt och hållet glömt bort, då det var några år sedan jag använde den senast. Kom på här i månaden att jag borde sälja den medan jag fortfarande får lite pengar för den.. en oberäknad nedkomst i kassakassan är ju aldrig fel! Frågan är om man ska sälja den nu på höstkanten eller vänta till våren då alla nysprungna moppepojkar och -flickor vill ha små trafikfaror att köra med. Dock är den ju då ytterligare än årsmodell äldre.
I förrådet står även en moped som är min. Den har jag helt och hållet glömt bort, då det var några år sedan jag använde den senast. Kom på här i månaden att jag borde sälja den medan jag fortfarande får lite pengar för den.. en oberäknad nedkomst i kassakassan är ju aldrig fel! Frågan är om man ska sälja den nu på höstkanten eller vänta till våren då alla nysprungna moppepojkar och -flickor vill ha små trafikfaror att köra med. Dock är den ju då ytterligare än årsmodell äldre.
A lawyers work is never done
wulffmorgenthaler.com
Mala, mala
En timme kvar! Idag har tiden gått långsamt på jobbet. Kanske är för att jag kollat på klockan och räknat ner mest hela tiden.. kanske jag ska göra som Frida och jag brukade göra och sätta en papperslapp för alla klockor på skärmen.
Om ca. två timmar slutar jag nu iallafall äntligen.. då börjar Nathalie igen som haft delat pass... stackarn. Efter jobbet ska jag försöka passa den konstiga nackstabussen in till stan som verkar gå de konstigaste tider jag varit med om. Ska möta upp en vän och äta på Dragon House.. det har varit min morot jag sett fram emot hela dagen här, blir väldigt trevligt.
Ni märker kanske min brist på roliga saker att skriva om.. därför skriver jag mest lösryckta spontana tankar om vad som kommer hända den närmaste tiden i mitt liv för att hålla ruljansen igång.. jag har inte tänkt förvandla min blogg till en meningslös dagbok över vad jag har gjort och ska göra varje dag. Lugn bara lugn.
Om ca. två timmar slutar jag nu iallafall äntligen.. då börjar Nathalie igen som haft delat pass... stackarn. Efter jobbet ska jag försöka passa den konstiga nackstabussen in till stan som verkar gå de konstigaste tider jag varit med om. Ska möta upp en vän och äta på Dragon House.. det har varit min morot jag sett fram emot hela dagen här, blir väldigt trevligt.
Ni märker kanske min brist på roliga saker att skriva om.. därför skriver jag mest lösryckta spontana tankar om vad som kommer hända den närmaste tiden i mitt liv för att hålla ruljansen igång.. jag har inte tänkt förvandla min blogg till en meningslös dagbok över vad jag har gjort och ska göra varje dag. Lugn bara lugn.
Fel
Eftersom varje inlägg den senaste tiden delvis handlat om mitt hälsotillstånd, fortsätter jag idag trenden och meddelar att jag mår bättre! Iallafall i bröstet, som tur är.. hostan sitter dock kvar, något som hostor (?) brukar göra. Jag har dessutom fått en liten smärta innanför mitt pannben, som om jag njutit av en flaska rödvin igår, vilket jag inte har.. Jag visste ju att det var mycket fel på mig, men ibland börjar jag undra.
Det blir aldrig som man tänkt sig?
Idag har jag hostat, snörvlat lite, hostat, undvikit att böja mig ner, hostat och hostat. Det är värre än igår faktiskt.. nu börjar det göra lite ont i huvudet och hugga till i bröstet varje gång också.
Igår, hursomhelst, gick kvällen faktiskt relativt fort (peppar, peppar ta i trä). Det var väldigt bra bemannat, så man hann tom. andas mellan samtalen.. det är inte ofta. Jag hade planerat hela kvällen för hur det skulle vara att få gå hem. Jag skulle gå ut i det smått höstkyliga mörkret, tagit ett friskt andetag och genat över gräsmattan till bilen för att sparka lite på de gula och orange lönnlöven som låg på den fortfarande gröna gräsmattan. Sedan sätta mig i bilen för att åka hem och lägga mig i en mjuk säng...
Verkligheten blev lite annorlunda dock... smärtan i bröstet tilltog under kvällen och natten, till slut satt jag böjd som en björk på kalfjället för att känna av det så lite som möjligt. Passet tog iallafall slut och jag längtade verkligen efter lite frisk luft och en skön säng. När jag kom ut var det lite väl kallt, så jag fick dra upp jackan hela vägen och det kom en man till HL display (Kl 03.30?!) så jag ville inte riktigt leka i löven ifall han skulle tro att jag var knäpp. (Mitt arbete ligger ju inte i den bästa delen av stan direkt, så det vore inte helt omöjligt att han skulle ringt och bett någon komma och ta hand om mig.) Jag sparkade lite förstrött i löven (men kände mig glad inombords) och gick mot bilen som hade is på rutan! Jag kastade in mina grejer på passagerarsätet, men råkade luta mig på vänster arm, vilket tydligen inte var något i mitt bröst tyckte om för det strålade ut som sockerdricka i hela armen, så jag var tvungen att sätta mig ner på sätet och kände en våg av smått illamående slå mot mig. Jag tänkte att det nog var värre än jag trodde, skrapade rutorna (med höger hand) och trodde jag skulle backa på bilarna bakom när jag inte kunde vända mig om och kolla för det högg i bröstet. Jag körde hem, kände mig lite som en dåre, skyndade mig i säng och kunde inte somna på 1½h för jag inte kunde hitta nått sätt att ligga utan att det gjorde ont.
Idag mår jag lite bättre, även om jag är lite tröttare, men jag har haft en trevlig ledig dag och snart ska jag lägga mig så jag kommer upp imorgonbitti. (Tänker låtsas att smärtan går över av sig själv, så gör den kanske det)
Igår, hursomhelst, gick kvällen faktiskt relativt fort (peppar, peppar ta i trä). Det var väldigt bra bemannat, så man hann tom. andas mellan samtalen.. det är inte ofta. Jag hade planerat hela kvällen för hur det skulle vara att få gå hem. Jag skulle gå ut i det smått höstkyliga mörkret, tagit ett friskt andetag och genat över gräsmattan till bilen för att sparka lite på de gula och orange lönnlöven som låg på den fortfarande gröna gräsmattan. Sedan sätta mig i bilen för att åka hem och lägga mig i en mjuk säng...
Verkligheten blev lite annorlunda dock... smärtan i bröstet tilltog under kvällen och natten, till slut satt jag böjd som en björk på kalfjället för att känna av det så lite som möjligt. Passet tog iallafall slut och jag längtade verkligen efter lite frisk luft och en skön säng. När jag kom ut var det lite väl kallt, så jag fick dra upp jackan hela vägen och det kom en man till HL display (Kl 03.30?!) så jag ville inte riktigt leka i löven ifall han skulle tro att jag var knäpp. (Mitt arbete ligger ju inte i den bästa delen av stan direkt, så det vore inte helt omöjligt att han skulle ringt och bett någon komma och ta hand om mig.) Jag sparkade lite förstrött i löven (men kände mig glad inombords) och gick mot bilen som hade is på rutan! Jag kastade in mina grejer på passagerarsätet, men råkade luta mig på vänster arm, vilket tydligen inte var något i mitt bröst tyckte om för det strålade ut som sockerdricka i hela armen, så jag var tvungen att sätta mig ner på sätet och kände en våg av smått illamående slå mot mig. Jag tänkte att det nog var värre än jag trodde, skrapade rutorna (med höger hand) och trodde jag skulle backa på bilarna bakom när jag inte kunde vända mig om och kolla för det högg i bröstet. Jag körde hem, kände mig lite som en dåre, skyndade mig i säng och kunde inte somna på 1½h för jag inte kunde hitta nått sätt att ligga utan att det gjorde ont.
Idag mår jag lite bättre, även om jag är lite tröttare, men jag har haft en trevlig ledig dag och snart ska jag lägga mig så jag kommer upp imorgonbitti. (Tänker låtsas att smärtan går över av sig själv, så gör den kanske det)
Blogg- och kroppmaintenance
Om en timme stänger bloggen ner för systemuppehåll över natten.. jag ska nog klara mig sista timmen, antar ju att det går att läsa bloggar ändå. Imorgon ska jag sova ut.. det ska bli så skönt. Det har jag ju iof kunnat göra varje dag nästan nu när jag varit sjuk, men det är ju som inte samma sak när man måste ligga på rygg med huvudet på en hög hög kuddar och försöka sova. Apropå planer för sovtider på morgonen så gick min plan för den här morgonen inte särskilt bra. För det första kunde jag inte somna igårkväll.. jag lade mig som sagt 00 (ungefär) och sista gången jag tittade på klockan stod den på 01.22, nästan 1½h för sent. Sedan tog jag mig inte ur sängen imorse förrän 10.40.. mer än 2½h för sent! Så mycket för den viljestyrkan.. förseningar inräknade så går ekvationen ändå inte ihop.
Jag har fått väldigt ont i mitt vänstra bröst.. eller måste jag säga i bröstet på vänster sida, eftersom jag är kille? hursomhelst.. det är liksom långt in.. nästan närmare ryggen och långt ner.. väldigt obehagligt. Jag hoppas det är sviter efter min förkylning och mitt hostande och inte ytterligare en Pneumothorax som tänkte göra ett besök.
Nu är det inte många timmar kvar.. hoppas de kvarvarande går fort, jag börjar bli trött. Synd att jag inte tog med mig McLachlan-skiva att lyssna på på hemvägen. Det hade varit perfekt.
Jag har fått väldigt ont i mitt vänstra bröst.. eller måste jag säga i bröstet på vänster sida, eftersom jag är kille? hursomhelst.. det är liksom långt in.. nästan närmare ryggen och långt ner.. väldigt obehagligt. Jag hoppas det är sviter efter min förkylning och mitt hostande och inte ytterligare en Pneumothorax som tänkte göra ett besök.
Nu är det inte många timmar kvar.. hoppas de kvarvarande går fort, jag börjar bli trött. Synd att jag inte tog med mig McLachlan-skiva att lyssna på på hemvägen. Det hade varit perfekt.
Höstkväll
När jag satte mig i bilen och åkte till jobbet för en stund sedan kom jag på att det var första gången jag varit ute sedan i måndags.. det mesta jag har sett av världen utanför den senaste veckan är skogen utanför mitt fönster. Jag upptäckte på vägen att jag missat en hel våning i byggandet av bostadshusen som jag annars åker förbi varje dag.
När jag kom fram till jobbet såg jag att den stora lönnen framför ingången fått gula och orange blad och att den tappat en hel del av dem. Jag var tvungen att sparka lite i dem innan jag gick in.. det var en perfekt höstkväll.. inte alls kallt, bara lite småkyligt (men jag var rejält klädd med tjock jacka och halsduk för jag tänker inte bli sjuk igen!).
Synkroniserar
Nu sitter jag och har sådär fruktansvärt tråkigt. Inget att göra, ingen att leka med. Totalt onödigt dag att vakna.. nästan. Min största sysselsättning just nu är att gå igenom folks bloggar, med jämna mellanrum, trots att de inte uppdateras. Jag har haft turen med mig i den utsträckningen att tre nya inlägg publicerats av två av mina kära bloggvänner medan jag suttit här och gjort absolut ingenting.
Eftersom jag inte har något annat för mig och för att ni två bloggare kanske nyfiket undrar om det är ni som uppdaterat och gjort min tristess lite ljusare så kan jag berätta att inläggen heter Man märker att man blivit gammal, Idrottsskada och beslut. Kanske vill dessa bägge ha sina privatliv ifred (vilket jag betvivlar när de bloggar om det), därför tänker jag dock inte länka till inläggen.. vi kan ju göra en lek av det så får ni som läser nåt att göra om ni vill leta reda på inläggen. Fruktansvärt roligt måste det nog vara. Verkligen.
Kanske man ska ge sig ut på en promenad med iPoden så snart den synkroniserat klart... det är ju så kul att gå samma skogspromenad varje gång.
Eftersom jag inte har något annat för mig och för att ni två bloggare kanske nyfiket undrar om det är ni som uppdaterat och gjort min tristess lite ljusare så kan jag berätta att inläggen heter Man märker att man blivit gammal, Idrottsskada och beslut. Kanske vill dessa bägge ha sina privatliv ifred (vilket jag betvivlar när de bloggar om det), därför tänker jag dock inte länka till inläggen.. vi kan ju göra en lek av det så får ni som läser nåt att göra om ni vill leta reda på inläggen. Fruktansvärt roligt måste det nog vara. Verkligen.
Kanske man ska ge sig ut på en promenad med iPoden så snart den synkroniserat klart... det är ju så kul att gå samma skogspromenad varje gång.
On the bättringsväg
Idag har jag känt mig mycket bättre i min förkylning. Bara täppa och nedrans hosta kvar, men i övrigt frisk.. huvudet är klart och fri från bomull igen. Väldigt skönt måste jag säga.
Nu tänkte jag faktiskt ta mitt nyvunna friska förnuft till fånga och lägga mig (Ja det har nog inte hänt på månader att jag lagt mig såhär tidigt.) För jag tänkte som så att lägger jag mig nu dvs. 00, så kan jag ställa klockan på 08 och faktiskt hoppas på att vara pigg och kunna kliva upp då. Jag tycker om att ha mycket av dagen framför mig (även om det inte händer ofta att jag kliver upp tidigt när jag inte måste)... så kan jag carpe diem innan jag sedan ska jobba på kvällen. Ser inte fram emot det passet, 19.45-03.30.. jag hoppas innerligt att det är bra bemannat.. det värsta som finns är att sitta med kö kl.03 på natten. Jag hoppas Nattis tagit sitt förnuft till fånga och bestämt sig för att ta på sig några extratimmar imorgon och hålla mig sällskap iallafall en del av tiden. =)
Nu har jag skrivit tillräckligt mycket skit för intresseklubben att anteckna i sina små svarta böcker om mitt liv för ikväll. Natt!
Nu tänkte jag faktiskt ta mitt nyvunna friska förnuft till fånga och lägga mig (Ja det har nog inte hänt på månader att jag lagt mig såhär tidigt.) För jag tänkte som så att lägger jag mig nu dvs. 00, så kan jag ställa klockan på 08 och faktiskt hoppas på att vara pigg och kunna kliva upp då. Jag tycker om att ha mycket av dagen framför mig (även om det inte händer ofta att jag kliver upp tidigt när jag inte måste)... så kan jag carpe diem innan jag sedan ska jobba på kvällen. Ser inte fram emot det passet, 19.45-03.30.. jag hoppas innerligt att det är bra bemannat.. det värsta som finns är att sitta med kö kl.03 på natten. Jag hoppas Nattis tagit sitt förnuft till fånga och bestämt sig för att ta på sig några extratimmar imorgon och hålla mig sällskap iallafall en del av tiden. =)
Nu har jag skrivit tillräckligt mycket skit för intresseklubben att anteckna i sina små svarta böcker om mitt liv för ikväll. Natt!
Teletubbies
På facebook finns ett spel där man ska svara på frågor om tv-serier och vinna poäng till sitt lag. Det handlar verkligen om nästan alla serier, gamla som nya. Jag vet inte varför det här var så roligt men jag skrattade gott på frågan; In Teletubbies, what are the names of the characters? där ena svarsalternativet var: Ha Ha, Mo, Pipsy, Winky
Låter som ett gäng uteliggare.
Låter som ett gäng uteliggare.
Uppiggande sjukskrivning
Lotta kommenterade mitt rivjärnsinlägg. Hon hade letat efter mig överallt, men förstod hur det låg till när hon såg de döende smilysarna på mitt agentschema.
Imorse lade Biggan in döende smilysar på mig för idag och imorgon... de beräknar bli av med mig på två dagar. Skulle jag mot förmodan finnas kvar, ska jag höra av mig på fredag morgon.
Not so fabulous
I think I know now how she felt after the paralox injection.
Varför sover jag inte istället?
Jag sitter här i mitt ensamma snörvlande och funderar vad jag kan ha gjort för att bli förkyld.. men med hjärnan i en bomullsboll går tänket inget vidare. Var det något jag ätit? Var det något jag gjort? Var det något jag tagit i? Var det någon jag kysst? Så kom det plötsligt över mig.. Var det att jag klätt mig för dåligt?
Både jag och Frida har klagat hela veckan över den korta stapeln kvicksilver i termometern som kryper ännu längre ner när nordanvindarna verkar tagit tag i hela landet. Måhända har jag gått med jackan öppen en stund för länge, kanske har jag inte torkat håret tillräckligt innan jag gått ut efter en dusch.. eller är det straffet för att jag köpte en tunn bomulls-halsduk/scarf och inte en riktig tjockt stickad halsduk som Frida gjorde. Kanske måste jag köpa superhalsduken från Wedins jag med.. den hade ju trots allt multipla användningsområden. Med den ska Frida aldrig mer bli sjuk.. känns som en skön känsla just nu.
From. nästa gång jag beger mig ut ska jag alltid ha på mig halsduk och vantar.
(Var vänlig ha överseende med tempusbytena.. jag är sjuk.)
Både jag och Frida har klagat hela veckan över den korta stapeln kvicksilver i termometern som kryper ännu längre ner när nordanvindarna verkar tagit tag i hela landet. Måhända har jag gått med jackan öppen en stund för länge, kanske har jag inte torkat håret tillräckligt innan jag gått ut efter en dusch.. eller är det straffet för att jag köpte en tunn bomulls-halsduk/scarf och inte en riktig tjockt stickad halsduk som Frida gjorde. Kanske måste jag köpa superhalsduken från Wedins jag med.. den hade ju trots allt multipla användningsområden. Med den ska Frida aldrig mer bli sjuk.. känns som en skön känsla just nu.
From. nästa gång jag beger mig ut ska jag alltid ha på mig halsduk och vantar.
(Var vänlig ha överseende med tempusbytena.. jag är sjuk.)
Black Eyed Peas & Pablo Francisco
Nu har youtube äntligen skickat mig ett verifieringsmail så nu kan jag skriva lite mer om Uppsala/Stockholmstrippen.. tänkte ju lägga upp lite videos från konserten.. visserligen finns det redan uppladdade på youtube, men jag tyckte det vore lite roligare med mina egna klipp, även om det är en usel vinkel och bara små snuttar.
Hursomhelst så började Fridas och mitt äventyr på Hovet på onsdagskvällen då Black Eyed Peas spelade, mycket bra konsert tyckte jag, även om det blev lite långdraget i början när vi fick vänta en timme innan showen började. De gjorde ett bra framträdande även om recensionerna lät annorluna, men med en sådan världsvan grupp kan man inte förvänta sig mycket annat tycker jag. September var förband vilket var ett plus, ett annat var att Fergie sjöng av några av sina sololåtar tex. Fergalicious, London Bridge & Big girls don't cry. När dessa vad avklarade kände Frida och jag oss nöjda och belåtna, särskilt när hon helt genialiskt rev av Guns N' Roses - Sweet Child O'Mine. Då behövdes inga fler låtar. Vi önskade bägge att hon aldrig skulle sluta.
Här är några videosnuttar från koncerten (bildkvalitén suger ala youtube, men ljudet är rätt bra). Bilder finns upplagda på min pixbox.
På fredagen besökte vi Daniel och Henrik, våra gamla arbetskamrater från Eniro där vi förfestade och tänkte sedan gå ut.. dock rann tiden iväg fullständigt och vi blev kvar hela kvällen och halva natten. Mycket trevligare än om vi gått ut är jag övertygad om. Bilder finns också på pixbox.
Lördag var det så dags att se en av vår tids roligaste komiker, Pablo Francisco. Honom fick vi också vänta på en timme, men det var en del av showen då andra stand up-komiker avlöste varandra hela timmen innan, såväl svenska som amerikanska. Den sista av dem, en kille vid namn Flip, var helt otroligt rolig! Helt perfekta skämt om såväl svenskar som amerikaner och allt från regalskeppet Vasa till president Bush.
Pablo själv gick heller inte av för hackor, men jag måste faktiskt säga att jag blev besviken på honom. Hans skämt var hur långa som helst, han pressade varje liten detalj om och om igen, drog några skämt två gånger, glömde en del som någon i kulisserna påminde honom om och gjorde ljud så det stod härliga till mot trumhinnorna.
Nåväl, jag ska inte vara för hård, jag skrattade väldigt mycket och han var väldigt rolig, men i ärlighetens namn skulle jag hellre sett honom och hans skämt komprimerade till en kvart, och Flip som entimmes huvudnummer.
Kort och gott så var resan jättetrevlig, även mellantiden då vi bla. kollade runt lite på stan i Uppsala och Stockholm och besökte Uppsalas nya Konsert & Kongresshus. (Danskarna kan arkitektur, tro mig.)
Hursomhelst så började Fridas och mitt äventyr på Hovet på onsdagskvällen då Black Eyed Peas spelade, mycket bra konsert tyckte jag, även om det blev lite långdraget i början när vi fick vänta en timme innan showen började. De gjorde ett bra framträdande även om recensionerna lät annorluna, men med en sådan världsvan grupp kan man inte förvänta sig mycket annat tycker jag. September var förband vilket var ett plus, ett annat var att Fergie sjöng av några av sina sololåtar tex. Fergalicious, London Bridge & Big girls don't cry. När dessa vad avklarade kände Frida och jag oss nöjda och belåtna, särskilt när hon helt genialiskt rev av Guns N' Roses - Sweet Child O'Mine. Då behövdes inga fler låtar. Vi önskade bägge att hon aldrig skulle sluta.
Här är några videosnuttar från koncerten (bildkvalitén suger ala youtube, men ljudet är rätt bra). Bilder finns upplagda på min pixbox.
Big Girls Don't Cry
London Bridge
Don't Phunk With My Heart
Fergie - Sweet Child O'Mine (Guns N' Roses Cover)
London Bridge
Don't Phunk With My Heart
Fergie - Sweet Child O'Mine (Guns N' Roses Cover)
På fredagen besökte vi Daniel och Henrik, våra gamla arbetskamrater från Eniro där vi förfestade och tänkte sedan gå ut.. dock rann tiden iväg fullständigt och vi blev kvar hela kvällen och halva natten. Mycket trevligare än om vi gått ut är jag övertygad om. Bilder finns också på pixbox.
Lördag var det så dags att se en av vår tids roligaste komiker, Pablo Francisco. Honom fick vi också vänta på en timme, men det var en del av showen då andra stand up-komiker avlöste varandra hela timmen innan, såväl svenska som amerikanska. Den sista av dem, en kille vid namn Flip, var helt otroligt rolig! Helt perfekta skämt om såväl svenskar som amerikaner och allt från regalskeppet Vasa till president Bush.
Pablo själv gick heller inte av för hackor, men jag måste faktiskt säga att jag blev besviken på honom. Hans skämt var hur långa som helst, han pressade varje liten detalj om och om igen, drog några skämt två gånger, glömde en del som någon i kulisserna påminde honom om och gjorde ljud så det stod härliga till mot trumhinnorna.
Nåväl, jag ska inte vara för hård, jag skrattade väldigt mycket och han var väldigt rolig, men i ärlighetens namn skulle jag hellre sett honom och hans skämt komprimerade till en kvart, och Flip som entimmes huvudnummer.
Kort och gott så var resan jättetrevlig, även mellantiden då vi bla. kollade runt lite på stan i Uppsala och Stockholm och besökte Uppsalas nya Konsert & Kongresshus. (Danskarna kan arkitektur, tro mig.)
Rivjärn i halsen
Jag blev hemma från jobbet idag. (Det är därför du inte hittar mig, Lotta.) Jag började få lite småont i halsen igårkväll, men tänkte inte så mycket på det eftersom jag ständigt verkar vara lite småsjuk.. liite ont i huvudet.. liite snuvig.. liite hes. I natt däremot vaknade jag strax efter 01.00 och hade ont, så ont i halsen. Varje gång jag svalde kändes det som jag hade taggtråd i halsen... tom. bara när jag andades kände jag svagt små riv i strupen. Jag lyckades somna om och sova i en timme ungefär, sedan vaknade jag igen och efter det blev det inte mycket sova. Så nu känner jag mig som en zombie med halsont när jag bara lyckats sova små stunder till och från, fram till nu.
Så snart min lilla Mac har uppdaterat sig färdigt ska jag lägga mig med den i sängen istället. Min största fundering just nu är hur jag ska lyckas äta... som tur är (?) är jag inte hungrig ännu.
Så snart min lilla Mac har uppdaterat sig färdigt ska jag lägga mig med den i sängen istället. Min största fundering just nu är hur jag ska lyckas äta... som tur är (?) är jag inte hungrig ännu.
Täbax i Nårrlann
Så var jag tillbaka i hemstaden igen efter de senaste dagarnas äventyr söderut. Väldigt trevligt har det varit alla dagar, även om magen nog inte skulle hålla med mig fullt ut. Frida önskade att jag skulle lägga upp bilder någonstans från våra äventyr och det ska jag göra när jag orkat gå igenom alla hundratals små foton, vilket lär ta ett tag då enbart fredagskvällen från sisådär kl 21-05 innebar 103st kort. De hamnar nog i min pixbox till sist. Tänkte redogöra lite längre för resan vid ett senare tillfälle... nu väntar hemlagad potatisgratäng och fläskkotletter, en måltid som inte sponsras av Pepsi Max.
Cold as fire, baby
Entertainment Weekly: Accuse Britney Spears of many things - but don't count a lack of self-awareness among them. Entertainment Weekly was given official access to four unmastered tracks from the star's way-under-wraps upcoming album (label insiders say that all song leaks on websites such as perezhilton.com are not only unsanctioned, but often incomplete) - and the first one's a doozy. Produced by Bloodshy & Avant, the Swedish team behind her 2004 smash "Toxic", "Piece of Me" kicks off with her standard breathy-sexy growl over a thumping hook: "I'm Mrs. American dream/Since I was 17." Then things get darker: "I'm Mrs. Lifestyles of the Rich and Famous/I'm Mrs. 'Oh my God, that Britney's shameless'/I'm Mrs. 'Extra, extra, this just in'/I'm Mrs. 'She's too fat, now she's too thin." At other points in the song, she refers to herself as "bad media karma" and insists, "Another day, another drama/I can't see the harm in working hard and being a mama." According to her reps, the song may very well be her second single after the already charting "Gimme More."
The spare, glitchy "Radar" is also credited to Bloodshy, and promises, "Boy, I've got my eyes on you", accompanied by Vocoder "da da da"s and what sounds not unlike a real live Doppler radar machine (how method!).
"Break the Ice", meanwhile, may remind some of Nelly Furtado's 2007 hit "Say It Right" - and for good reason; it also gets its sound from Nate "Danjahandz" Hills (the producer behind "Gimme More").
Finally, "Heaven on Earth", an airy disco-queen come-on in the vein of Gwen Stefani's "Sweet Escape", was penned by songwriter Kara DioGuardi (she cowrote both Ashlee Simpson's "Pieces of Me" and Kelly Clarkson's "Walk Away", as well as Stefani's "Rich Girl").
Not heard so far: any ballads or explicit references to Kevin Federline or other famous exes (JT, you're in the clear - for now). Spears' as-yet-untitled fifth studio album is due Nov. 13.
"Break the Ice", meanwhile, may remind some of Nelly Furtado's 2007 hit "Say It Right" - and for good reason; it also gets its sound from Nate "Danjahandz" Hills (the producer behind "Gimme More").
Finally, "Heaven on Earth", an airy disco-queen come-on in the vein of Gwen Stefani's "Sweet Escape", was penned by songwriter Kara DioGuardi (she cowrote both Ashlee Simpson's "Pieces of Me" and Kelly Clarkson's "Walk Away", as well as Stefani's "Rich Girl").
Not heard so far: any ballads or explicit references to Kevin Federline or other famous exes (JT, you're in the clear - for now). Spears' as-yet-untitled fifth studio album is due Nov. 13.
Just like that
"I was honestly looking forward to doing some sort of celebratory illustration in honor of Britney's much hyped comeback. From the first glimpse of her and her two toned hair and blue contacts I knew it was going to be trouble..." "...I sat with my hand over my mouth for the whole thing and I don't think I breathed once. Afterwards..." "...I felt kind of sick. Why did you make me do this Britney? I'm going to say it- I miss thin Britney..." "...I want fantasy Britney back. I want that lip syncing- dancing up a storm I'm A Slave 4 U Brit back..." "...I have hope, albeit slim, that she can still maybe pull off a comeback. I'm desperately trying to end on a positive note." -prettyontheoutside.com
Klipptid
Jag insåg just att jag bokat en klipptid den 11 september... undrar hur stor katastrof som kan inträffa på ens huvud?
Olyckas olycka
Jävla fans piss och skit!! Min klocka gick sönder ikväll... min kära klocka som alltid sitter på min vänstra handled. Vad ska jag nu ha där som substitut? Jag har i och för sig en annan blå klocka, men det här var min vita som jag favoriserat ända sedan jag köpte den i Paris för två år sedan. (Jag tänker låtsas att det var på Champs Elysées och inte på en marknad.) Det är den lilla låsmanicken i armbandet som spratt lös helt plötsligt så nu ligger den på bordet här bredvid i 7delar och hoppas att jag ska kunna laga den. Tro mig jag har försökt men låset är verkligen i sina beståndsdelar.. de kan inte gå längre bak i produktionen än möjligtvis en smält metallklump eller en hop atomer. När jag kommit över sorgen ska jag ta med den till urmakaren på storgatan och vädja till honom att göra allt i sin makt för att rädda klockan.. amputera låset och sätt dit en protes om så krävs! Kosta vad det kosta vill.
Barn
Igårkväll hade jag svårt att somna igen, trots att jag var riktigt trött när jag lade mig. Jag förstår inte riktigt varför min hjärna vill fortsätta att arbeta även när jag lagt mig.. ofta mer än den gjort under dagen. Trots att jag låg vaken tillräckligt länge för att känna "jag kan inte sova" (vilket jag läst händer om man inte somnat inom 20min efter det att man har lagt sig) så kan jag alls inte åminnas vad min hjärna bearbetade när jag låg och blundande under täcket. Den sista tanken jag minns hade något att göra med det storslagna bandet Plane Jane & the Fantasy Tan.. efter det regerar alzheimers light.
Imorse när jag kom till busshållplatsen satt där en mamma med sin ~2åriga son i en vagn och väntade på bussen. Den lilla pojken hade en tjock orange jacka, "skor" (som snarare var skumgummifodral) och en liten brun mössa och det var den sötaste lilla varelse jag sett på länge. Längre bort på vägen kom en annan mamma med vagn och en liten pojke gåendes bredvid sig. Plötsligt trillar pojken (som hela han såg ut som en tjock grön jacka med en mössa) omkull och mamman skyndar sig att lyfta upp honom. De är så långt borta att det inte går att urskilja ansikten, allt man ser på pojken är ett rött ansikte mellan jackan och mössan och en stoor gapande mun. Efter lite tröstande och borstande på kläderna fortsätter färden mot dagis.
När jag står där och väntar på bussen och lyssnar på den lilla pojken i vagnen som piper och låter och tutar lite melodier, får jag en känsla av att jag vill jobba på dagis.. inte jobba men kanske vikariera lite, få leka med små barn i lövhögar och åka på utflykter till Kulturmagasinet. Jättetrevligt skulle det vara såhär på höstkanten. Snälla barn är ju väldigt söta ändå.
(Apropå min genväg så är jag nu mer eller mindre övertygad om att det är en genväg för studerande. Imorse var den nästan upptrampad till gångväg.)
Imorse när jag kom till busshållplatsen satt där en mamma med sin ~2åriga son i en vagn och väntade på bussen. Den lilla pojken hade en tjock orange jacka, "skor" (som snarare var skumgummifodral) och en liten brun mössa och det var den sötaste lilla varelse jag sett på länge. Längre bort på vägen kom en annan mamma med vagn och en liten pojke gåendes bredvid sig. Plötsligt trillar pojken (som hela han såg ut som en tjock grön jacka med en mössa) omkull och mamman skyndar sig att lyfta upp honom. De är så långt borta att det inte går att urskilja ansikten, allt man ser på pojken är ett rött ansikte mellan jackan och mössan och en stoor gapande mun. Efter lite tröstande och borstande på kläderna fortsätter färden mot dagis.
När jag står där och väntar på bussen och lyssnar på den lilla pojken i vagnen som piper och låter och tutar lite melodier, får jag en känsla av att jag vill jobba på dagis.. inte jobba men kanske vikariera lite, få leka med små barn i lövhögar och åka på utflykter till Kulturmagasinet. Jättetrevligt skulle det vara såhär på höstkanten. Snälla barn är ju väldigt söta ändå.
(Apropå min genväg så är jag nu mer eller mindre övertygad om att det är en genväg för studerande. Imorse var den nästan upptrampad till gångväg.)
Löpsedelsvenska
Jag såg just en bild på en löpsedel från Aftonbladet, som syftade på medias s.k. löpsedelsvenska. Jag citerar så gott jag kan:
BERT KARLSSON
polisanmäld efter
SVAMP-
BRÅK
Blev instängd i kantarellskog
Vi vet ju alla hur tidningar förstorar och förvränger storys, texter och rubriker för att locka fler läsare. Det är snarare en normal än ett undantag i dagens mediasamhälle, men nu undrar jag hur i hela världen blir man instängd i en skog!? Jag menar verkligen HUR? Troligen är det ju också en förvrängning av Aftonbladet, men hur har de överhuvudtaget tänkt? De skulle lika gärna ha kunnat skriva Blev instängd utomhus. Om någon förstår löpsedelsvenska, gör mig buddha.
BERT KARLSSON
polisanmäld efter
SVAMP-
BRÅK
Blev instängd i kantarellskog
Vi vet ju alla hur tidningar förstorar och förvränger storys, texter och rubriker för att locka fler läsare. Det är snarare en normal än ett undantag i dagens mediasamhälle, men nu undrar jag hur i hela världen blir man instängd i en skog!? Jag menar verkligen HUR? Troligen är det ju också en förvrängning av Aftonbladet, men hur har de överhuvudtaget tänkt? De skulle lika gärna ha kunnat skriva Blev instängd utomhus. Om någon förstår löpsedelsvenska, gör mig buddha.
Etthundra procent
Morgon igen. Eller.. det har det ju redan varit ett tag, men jag har inte suttit vid någon dator förrän nu. Den här veckan är min 100%-vecka och den började redan igår. Trots mina stora farhågor, eller kanske tack vare dem så gick måndagen faktiskt bra. Nästan väldigt bra.
Det ligger alltså så till (som jag redovisat här tidigare) att jag under hela sommaren arbetat 80% då jag gått på sommarvikariat. Efter att vikariatet gått ut (vilket var i fredags) fortsätter anställningen i form av timanställning. De vänner jag brukar sitta med på jobbet som är i samma situation har alla fått förfrågningar av sin coach hur många procent de vill fortsätta på under hösten, likaså har andra som blir timmisar fått samma fråga fick jag höra imorse.
Själv har jag inte hört ett ord från min coach sedan i.. slutet av juli kanske.
Tydligen är det schemalogik att när inget besked inkommit får man automatiskt 100%, vilket jag fått schemalagt trots att jag gått fem månader på 80. Man kan ju tycka att jag själv bör kontakta henne.. och det har jag försökt vid två tillfällen men bägge gångerna har hon varit ledig.
H u r s o m h e l s t fick min pengagiriga hjärna lite spratt när gårdagen gick så bra och tänkte att jag kanske kan jobba så mycket för att få inte lite mer pengar. Får se hur det blir med det dock.. tror det är ett undantag att det gick så bra igår.
Det ligger alltså så till (som jag redovisat här tidigare) att jag under hela sommaren arbetat 80% då jag gått på sommarvikariat. Efter att vikariatet gått ut (vilket var i fredags) fortsätter anställningen i form av timanställning. De vänner jag brukar sitta med på jobbet som är i samma situation har alla fått förfrågningar av sin coach hur många procent de vill fortsätta på under hösten, likaså har andra som blir timmisar fått samma fråga fick jag höra imorse.
Själv har jag inte hört ett ord från min coach sedan i.. slutet av juli kanske.
Tydligen är det schemalogik att när inget besked inkommit får man automatiskt 100%, vilket jag fått schemalagt trots att jag gått fem månader på 80. Man kan ju tycka att jag själv bör kontakta henne.. och det har jag försökt vid två tillfällen men bägge gångerna har hon varit ledig.
H u r s o m h e l s t fick min pengagiriga hjärna lite spratt när gårdagen gick så bra och tänkte att jag kanske kan jobba så mycket för att få inte lite mer pengar. Får se hur det blir med det dock.. tror det är ett undantag att det gick så bra igår.
Vad som helst som blev över sedan igår, hoppressat till slumpvisa knölar
Förra veckan insåg jag att skolorna börjat igen. Imorse insåg jag att jag går förbi en skola varje dag jag inte kör bil till jobbet. Den har stått tom hela sommaren, sånär som på ett par byggarbetare som renoverat och putsat i ena änden av husen. Idag var det tvärtom full rulle kring skolan och i de fönster som går att se in genom satt ungdomar på 50cm-höga trästolar i en ring och lyssnade på en lärare. På parkeringen strömmade bilar till och från matsalen osade det skolmat (pannbiff med brunsås).
Hur avlägset det än verkade fick jag en känsla av hur det skulle vara att sitta där. Troligen skulle jag inte tänka likadant om jag väl satt där, men det kändes som en väldigt lättsam tillvaro såhär i början av terminen. Lyssna på föreläsningar några timmar om dagen.. skriva en text eller två och eventuellt läsa ett kompendium på kvällen. Nu tror jag inte att det vore direkt allt man skulle göra i dagens skola.. det skulle nog vara lite större kvantiteter av texter och kompendier, men det kändes lite omväxlande.. och jag tycker ju faktiskt om att lära mig saker.
Jag menar inte att jag känner mig sugen att börja plugga vidare, för universitetsstudier känns inte riktigt som samma sak med samma upplägg.. och jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor, så det blir nog en tids funderingar innan jag tar mig an ett seriöst pluggande igen. Måhända hittar jag någon intressant kurs eller folkhögskolekurs innan, men det blir nog inte inom den närmaste framtiden.
Ps: Enligt mina kalkyler får skolbarnen alltså järpar imorgon.
Hur avlägset det än verkade fick jag en känsla av hur det skulle vara att sitta där. Troligen skulle jag inte tänka likadant om jag väl satt där, men det kändes som en väldigt lättsam tillvaro såhär i början av terminen. Lyssna på föreläsningar några timmar om dagen.. skriva en text eller två och eventuellt läsa ett kompendium på kvällen. Nu tror jag inte att det vore direkt allt man skulle göra i dagens skola.. det skulle nog vara lite större kvantiteter av texter och kompendier, men det kändes lite omväxlande.. och jag tycker ju faktiskt om att lära mig saker.
Jag menar inte att jag känner mig sugen att börja plugga vidare, för universitetsstudier känns inte riktigt som samma sak med samma upplägg.. och jag vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor, så det blir nog en tids funderingar innan jag tar mig an ett seriöst pluggande igen. Måhända hittar jag någon intressant kurs eller folkhögskolekurs innan, men det blir nog inte inom den närmaste framtiden.
Ps: Enligt mina kalkyler får skolbarnen alltså järpar imorgon.
Min genväg
Jag trodde att min genväg till jobbet var lite hemlig och inte använd av andra. Pappa visade mig stigen från Selångersån till Nacksta industriområde när jag skulle börja på jobbet för att slippa runda ett smärre bostadsområde för att komma från bussen och därigenom spara in ett antal minuter. Anledningen till att han visste om vägen är att han och hans vänner som barn, lekte i området och kunde varenda stig i skogarna utantill.
Därför har jag varje gång jag genat känt mig lite smått olaglig och noga granskat min omgivning innan jag svängt upp på den osynliga stigen genom den lilla skogsremsan, skyndat mig över järnvägsspåren och smidigt som en katt slinkit igenom hålet i stängslet på andra sidan till nacksta postcentrals bakgård.
Detta hål i stängslet har hela sommaren varit förväxt av några buskar, vars grenar jag fört undan för att komma igenom passagen. Imorse var grenarna kapade och hålet gapade som en port genom stängslet för alla som ville passera. Någon har alltså ledsnat på att få sig en dusch av de regnvåta grenarna, eller få sina kläder pudrade av pollen från bladen och blommorna och bestämt sig för att avverka halva lönndörren.
Kanske är det brevbärarnas hemliga genväg som jag nyttjat hela sommaren. Kanske trötta studenters hemväg från gymnasie/universitet efter en skoldag. Vilket får jag nog aldrig veta.. jag har aldrig mött någon på min genväg.
